Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

sibbian

  • verb [ weak ]
Dictionary links
Grammar
sibbian, p. ode
To make people friends, make peace between disputants, reconcile
Show examples
  • Se seðe ða unryhtwísan tósomne sibbaþ (

    pace social

    ), hé seleþ ðære unryhtwísnesse fultom,
      Past. 47, 3; Swt. 361, 22.
  • Sipbade

    paciscitur.

      Lk. Skt. p. 11. 2.
  • On .iiii. nyhta mónan sibba ða cídenda[n] men, and ðú hié gesibbast,

      Lchdm. iii. 176, 25.
  • Cyninge gebyreþ, ðæt hé eall cristen folc sibbie and sehte,

      L. I. P. 2 ; Th. ii. 304, 12.
  • Sybbie,

      Wulfst. 266, 17.
  • Wé lǽraþ, ðæt nán sacu, ðe betweox preóstan sí, ne beó gescoten tó worldmanna sóme, ac séman and sibbian heora ágene geféran,

      L. Edg. C. 7; Th. ii. 246, 4.
  • Ðá wǽron on ðam tíman ungeþwǽre preóstas, ða hé wolde sibbian,

      Homl. Th. ii. 516, 5.
Similar entries
v. ge-, un-sibbian.
Full form

Word-wheel

  • sibbian, v.