Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

mearc

  • noun [ feminine ]
Dictionary links
Grammar
mearc, e; f.
Wright's OE grammar
§66; §178; §367;
a mark, sign made upon a thing
Show examples
  • Tácon ł merca

    titulus,

    • Mk. Skt. Lind. 15, 26.
  • Cf. onmerca

    inscribtio,

    • 12, 16.
  • Merce ł stæfes heafud

    apicem,

    • Lk. Skt. Lind. 16, 17.
  • Mearce

    caracteres,

    • Wrt Voc. ii. 23, 81.
a mark, ensign
Show examples
  • Hé nam ðone stán and árǽrde hine tó mearce (

    in titulum;

    for a pillar, A. V.),
    • Gen. 28, 18.
  • Moyses getimbrode twelf mearca (

    titulos;

    pillars, A. V.),

    • Ex. 24, 4.
  • Nimaþ ða sigefæstan mearca

    victricia tollite signa,

    • Ælfc. Gr. 9, 64
    • ;
    • Som. 13, 66.
Etymology
[
O. Fr. merke; f. a mark; macula
:
Icel. mark; n. a mark, sign; merki; n. a mark, landmark; standard
:
O. H. Ger. marcha, marca titulus
:
M. H. Ger. marc; n. a sign.
]
Linked entries
v.  mærc merc on-mearc.
Full form

Word-wheel

  • mearc, n.